Våld mot djur

Internationell och svensk forskning visar på en koppling mellan våld i parrelationen och våld mot djur. Även personer som arbetar med våldsutsatta vittnar om hur förövaren använder våld mot familjens djur för att utöva våld mot familjen. Detta gäller inte enbart husdjur såsom katt, hund och smådjur utan även hästar och andra av lantbrukets djur kan vara utsatta för både låg grad av omsorg och för våld i olika former. Många våldsutsatta som vill lämna en relation är rädda för att lämna djuren kvar hos våldsutövaren. Detta kan göra att man väljer att stanna kvar i en relation där man utsätts för våld.

Ada har, som de flesta skyddade boende, inte möjlighet att ta emot djur. VooV (Veterinär omtanke om våldsutsatta) arbetar med att placera djur i tillfälliga hem, under tiden som kvinnan bor på kvinnojour, eller inte har möjlighet att ha djuret hos sig. För att djuret ska kunna placeras i ett hem behöver kvinnan stå som ägare till djuret. Kvinnan kan inte själv ha kontakt med Voov, utan placeringen av djuret behöver gå via Kvinnojour, brottsofferjour, polis eller Socialtjänst. Mer information finns på VooV:s hemsida.

Om ägandeförhållandena är oklara är det fördelaktigt att få med sig djuret då man lämnar relationen, då det i sådana lägen är upp till förövaren att bevisa att hen har rätt till djuret. Rådgör gärna med en djurrättsjurist om du behöver ta med dig ett djur som du inte kan bevisa att du äger.

Enligt djurskyddslagen får inte djur utsättas för onödigt lidande såsom våld eller bristande omsorg. Om ett djur far illa kan du kontakta Länsstyrelsen för rådgivning, och eventuell anmälan om djuret far illa hos förövaren. Du kan även läsa mer om sambandet mellan våld i nära relationer och våld mot djuren i familjen här.