Våld i hederns namn

Våld och förtryck som utövas i hederns namn karakteriseras genom sitt kollektiva uttryck. Våldet som utövas har stöd av familjemedlemmar eller ett utökat kollektiv och de grövsta våldshandlingarna är vanligen välplanerade och flera gärningspersoner är oftast delaktiga. I sammanhang med hederstänkande ses mannens heder exempelvis bero på hans förmåga att försörja och beskydda, samt kontrollera sin familj, medan kvinnans heder bland annat beror på hennes sexuella renlevnad. Kvinnans beteende däribland hennes sexuella renlevnad ligger även till grund för mannens, familjen och det utökade kollektivets heder. Hederstänkande förekommer inom många kulturer och religioner.

Flickor och unga kvinnor i familjer som präglas av hederstänkande, har mindre frihet och färre rättigheter än vad pojkar och unga män har. Flickor och unga kvinnor får till exempel inte bestämma över sitt utseende, sin fritid eller vilka personer hon ska umgås med. En del flickor och unga kvinnor förbjuds att delta i gymnastikundervisning, följa med på skolutflykter eller klassfester. Pojkar och unga män kan pressas och tvingas att kontrollera sina systrar och kvinnliga släktingar. Pojkar och unga män kan också utsättas för våld om de vägrar att kontrollera sin syster eller vägrar att gifta sig enligt föräldrarnas krav.

Av FN definieras hedersrelaterat våld och förtryck som en del av en traditionell familjeideologi, som bestämmer kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot normerna i ideologin kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld. Sådana handlingar kan exempelvis vara otrohet, att ha sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer eller till och med att bli våldtagen. Det kan också räcka med en misstanke om sådana handlingar.

Regeringen i Sverige definierar att hedersrelaterat våld och förtryck, precis som mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. Föreställningar om kvinnors och flickors oskuld och kyskhet är i fokus och familjens rykte och anseende är avhängigt flickors och kvinnors faktiska och påstådda beteende. Kontrollen som utövas kan vara allt ifrån begränsningar i vardagen till hot, våld och även dödligt våld. Tvångsgiftermål och kvinnlig könsstympning är också uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. Även män och pojkar kan drabbas av hedersrelaterat våld samt bisexuella, homosexuella eller personer med könsöverskridande identitet och uttryck.

Gränserna mellan att vara offer och att vara förövare kan vara otydliga. Exempelvis kan personer som medverkar i förtrycket själva vara offer, såsom mödrar och unga män som upplever ett tryck eller till och med tvång att sätta familjens rätt framför individens.

Om du behöver hjälp eller vill prata om din situation kan du vända till Socialtjänsten i din kommun eller till en kvinnojour. Du som är ung kan prata med exempelvis BRIS, RFSL eller en tjejjour. Du kan läsa mer om dina rättigheter och var du kan vända dig på hemsidan Dina rättigheter.