Skyddade personuppgifter
Den som är utsatt för hot kan i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det innebär att till exempel ditt namn och din adress skyddas i folkbokföringsregistret. I vanliga fall är uppgifterna i det svenska folkbokföringsregistret offentliga.
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas:
- Skyddad folkbokföring, som har ersatt kvarskrivning
- Sekretessmarkering, fungerar som en varningssignal för myndigheter.
- Fingerade personuppgifter, som innebär att du får nytt namn och personnummer.
Det kan bli svårare att ta del av samhällsservice om en har skyddade personuppgifter. Exempelvis kan det bli svårare att skaffa abonnemang och att handla på faktura då företag inte har tillgång till dina personuppgifter. Om du har skyddade personuppgifter kan du inte ha kontakt med myndigheter på samma sätt som du kunnat tidigare då inte alla tjänstepersoner på myndigheten har tillgång till dina personuppgifter. Det innebär att det kan ta längre tid att få svar på frågor och göra sina ärenden.
Du ansöker om skyddad folkbokföring och sekretessmarkering hos Skatteverket. Fingerade personuppgifter ansöker du om hos Polisen.
Du kan läsa mer om skyddade personuppgifter på Skatteverkets hemsida.
I Sverige finns det fler än 4 000 barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter. Skyddade personuppgifter är till för att barn och ungdomar som har varit utsatta för våld och hot ska känna sig trygga och inte behöva utsättas för våld och hot igen.
Det kan kännas jobbigt och krångligt att ha skyddade personuppgifter. Det kan bli svårare att anmäla sig till fritidsaktiviteter, delta i sociala medier eller få bibliotekskort. Man kanske hela tiden måste tänka på vad man kan berätta och inte för sina kompisar. En del tycker det är jobbigt att inte kunna berätta allt eller vara ärlig.
Vill du läsa mer om skyddade personuppgifter och hur andra barn och ungdomar upplever det så kan du göra det på Brottsoffermyndighetens hemsida JAG VILL VETA.
