Sexuellt våld
Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem och folkhälsoproblem i hela världen, och även i Sverige. Det sexuella våldet kan definieras som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken och innefatta allt från ofredande och trakasserier till våldtäkt och incest. Förövarna är nästan uteslutande män, Brå uppskattar att 99,5 % av förövarna är män. Både kvinnor och män, flickor och pojkar kan dock utsättas för sexuellt våld, även om sexuellt våld oftare utövas mot flickor och kvinnor.
En vanlig föreställning är att sexuellt våld utövas av okända gärningsmän men i de flesta fall utövas det sexuella våldet av någon som offret är bekant med. De flesta sexuella övergrepp sker inomhus, i hemmet. Mörkertalet vad gäller sexuellt våld inom en nära relation uppskattas vara stort. Det sexuella våldet är oftast det svåraste att berätta om och många känner både skuld och skam av att ha utsatts av sin partner. Det är inte ovanligt att fysiskt våld följs av ett sexuellt övergrepp. Att vara sexuellt tillgänglig kan också bli ett sätt att undvika att utsättas för andra former av våldshandlingar och bestraffningar.
Forskning som bland annat innefattar intervjustudier med förövare har visat att övergreppen i grunden handlar om att utöva makt och dominans, inte om sex. Genom våld, däribland sexuellt våld återskapas och upprätthålls också maktobalansen och ojämställdhet mellan män och kvinnor. Det sexuella våldet drabbar även de flickor och kvinnor som inte utsätts. Rädslan för att utsättas för sexuellt våld är något som begränsar flickors och kvinnors livsutrymme och tillgång till det offentliga rummet.
2014 publicerades den mest omfattande studien på EU-nivå hittills om kvinnors upplevelser av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, sexuella trakasserier och förföljelser. Undersökningen bygger på personliga intervjuer med 42 000 kvinnor i alla 28 EU länder, i genomsnitt 1 500 intervjuer per land. 12 procent av kvinnorna i undersökningen uppger att de har utsatts för någon form av sexuella övergrepp eller handlingar av en vuxen före 15 års ålder, vilket motsvarar 21 miljoner kvinnor i EU. 5 % av kvinnorna har blivit våldtagna någon gång efter sin 15 års dag. Undersökningen belyser även cybervåldet mot kvinnorna: 11 procent av kvinnorna har upplevt olämpliga närmanden på sociala medier eller fått e-postmeddelanden eller textmeddelanden (sms) med sexuellt explicit innehåll. 20 procent av de unga kvinnorna (18–29 år) har utsatts för denna typ av internettrakasserier. Undersökningen visar att 81 procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för sexuella trakasserier, sedan de fyllt 15 år.
”Våld och Hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldutsatthet samt koppling till hälsa” åskådliggör att var femte vuxen kvinna i Sverige någon gång har utsatts för allvarligt sexuellt våld. I undersökningen definieras allvarligt våld på följande vis:
”Att man som barn har blivit påtvingad samlag (eller försök) någon gång och/eller blivit utsatt för annat sexuellt övergrepp vid upprepade tillfällen och/eller ibland/ofta blivit slagen med knytnäve, skadad med vapen eller liknande, och/eller ofta blivit utsatt för annat fysiskt våld och/eller ofta blivit hotad med fysiskt våld och/eller ofta blivit kränkt, mobbad etc. och/eller vid upprepade tillfällen ha sett eller hört våld mellan föräldrarna. Att man som vuxen någon gång har blivit påtvingad samlag eller liknade (inklusive försök)och/eller har blivit slagen med knytnäve/föremål/sparkad eller utsatt för våld med vapen och/eller att man blivit systematiskt och upprepat utsatt för psykiskt våld.”
Två procent av kvinnorna och en halv procent av männen har före 18 års ålder blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp av sin pappa, styvpappa eller mammas sambo/särbo. Undersökningen ”Våld och Hälsa – ” visar att mindre än tio procent av de drabbade hade fått professionell hjälp och mindre än fem procent hade polisanmält.
Studien, Slagen dam, visar även att 30 % av kvinnorna utsatts för våld av en man utanför en relation, varav hälften av våldet är sexuellt. 13 % av kvinnorna i studien har utsatts för grovt sexuellt våld av en man, utanför en relation.
I en enkätstudie som gjordes med gymnasieungdomar 2009 framkom det att 58 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna hade utsatts för någon typ av sexuell kränkning (till exempel tafsning, sexuellt betonad och ovälkommen beröring eller kränkningar verbalt, på nätet). I samma studie uppgav 13,5 procent av flickorna och 5,5 procent av pojkarna att de utsatts för grova övergrepp, ofta vid upprepade tillfällen.
Att utsättas för våld, däribland sexuellt våld, får ofta genomgripande konsekvenser för den drabbades psykiska och fysiska hälsa. Forskning visar att sexuella övergrepp inte enbart orsakar omedelbara effekter på den utsattes hälsa, utan att de negativa effekterna kan fortgå under lång till och även leda till sjukdomar senare i livet. Det är inte bara övergreppet i sig som kan orsaka allvarlig ohälsa. Olika omständigheter kring övergreppet samt efterföljande förlopp och omgivningens bemötande och reaktioner har stor påverkan på den utsattes förutsättningar till återhämtning. Forskning visar att dåligt bemötande, misstro, skuldbeläggning och bristande stöd, kan orsaka större skada hos individen än det ursprungliga sexuella övergreppet.
De skador som uppstår på grund av ett sexuellt övergrepp är sällan stora rent fysiskt. Det förekommer dock även fysiska skador och om förövaren använder våld eller använder tillhyggen vid övergreppet kan de fysiska skadorna bli allvarligare. En anledning till att fysiska skador kan bli lindriga är att den som utsätts för övergreppet försvarar sig genom att agera på det sätt som ger upphov till minst skada. Akuta stressreaktioner vid trauma styrs av den del av hjärnan som står för de basala överlevnadsfunktionerna. Om en fara anses oundviklig och övermäktig kan den som utsätts reagera genom att bli paralyserad. Att ge upp och till och med att ”hjälpa till” kan vara den reaktion som bäst minimerar skadan av övergreppet. Vid en akut stressreaktion är det heller inte ovanligt att drabbas av dissociativ amnesi, det vill säga oförmåga att minnas delar av en händelse.
Det finns ingen ”rätt” reaktion under eller efter ett sexuellt övergrepp och det finns heller inte några ”rätta” känslor att känna när en blir utsatt eller har blivit utsatt för ett övergrepp. Hur en person reagerar och känner samt hanterar sina upplevelser beror på flera olika omständigheter, och inget sätt är mer rätt än något annat. Övergreppet är fortfarande ett övergrepp och den som blivit utsatt är ett brottsoffer.
Många som utsatts för sexuellt våld, och annat våld, upplever dock flera negativa hälsoeffekter under lång tid. Om den som utsatts inte får rätt stöd och hjälp kan hälsoeffekterna bli både många, allvarliga och varaktiga. PTSD, Post traumatiskt stressyndrom, och komplex PTSD, är vanliga tillstånd för många som utsatts för olika former av våld. PTSD är ett långvarigt och allvarligt ångesttillstånd som försämrar livskvalitén påtagligt. PTSD yttrar sig på flera olika sätt men består alltid av tre psykiska symptom; återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen samt överspändhet. PTSD kan läka ut av sig självt, men kan också komma att kräva traumabehandling. Konsekvenserna av långvarig PTSD är en rad andra symptom och sjukdomar, som infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Flera vanliga kroniska smärttillstånd, som fibromyalgi och kroniska buk- och underlivssmärtor har kopplingar till sexuella övergrepp.