Våld i en nära relation

Våld i en nära relation innebär att den som utövar våld systematiskt använder olika former av våld för att utöva makt och kontroll över partnern eller familjemedlemmen. Typiskt för våld i en nära relation är att den som utsätts för våld ofta har starka emotionella band till våldsutövaren. Detta kan innebära att det är svårare att göra motstånd och bryta upp från relationen. Våldet sker ofta inomhus och utan vittne. Våldet i en nära relation är inte isolerade händelser utan sker konsekvent och trappas oftast upp över tid. Vanligen börjar våldet med knappt märkbara kontrollerande handlingar och ökar efterhand med psykiska och verbala kränkningar, hot, fysiskt och sexuellt våld samt ekonomiskt och materiellt våld. Våldets normaliseringsprocess är ett begrepp som används för att beskriva de processer som pågår i en relation där en part utövar våld mot den andre och där våld efterhand blir något normalt. Våld i en nära relation är inte ett relationsproblem och våldet sker inte i ett samspel. Begreppet våld i nära relationer syftar oftast på en kärleksrelation, men våld i en nära relation kan även handla om våld där ett syskon ger sig på ett annat syskon eller våld som ett barn utövar mot en förälder och vice versa.

Det är vanligt att barn och husdjur utsätts för olika former av våld och bristande omsorg. För barn är det inte bara skadligt att utsättas för direkt våld, utan också att behöva uppleva hur närstående använder våld eller hur de utsätts för våld. Du kan läsa mer om barn som upplevt/upplever våld här. Forskning visar också att det finns samband mellan våld av och mot en förälder och direkt våld gentemot barnet. Det finns med andra ord skäl att misstänka våld och/eller bristande omsorg gentemot barn om man får kännedom om att våld utövats av en omsorgsperson eller mot en omsorgsperson till barnet. Det finns också ett samband mellan våld i en nära relation och våld mot husdjur eller andra djur, såsom boskap. Att utsätta djur för våld eller bristande omsorg är ett sätt för våldsutövaren att hota, skrämma och utsätta familjemedlemmar för våld. Att vara orolig för ett djur kan vara en anledning till att man väljer att inte bryta upp från en relation där man utsätts för våld.

Modellen här nedan visar att våldet inom en nära relation kan vara mångsidigt och komplext.

Många kvinnor berättar om att de psykiska övergreppen och den psykologiska nedbrytningen är det som är svårast att hantera. Exempel på psykiskt våld kan vara blickar, verbala kräkningar eller att våldsutövaren inte pratar med den våldsutsatta på flera dagar. Fysiskt våld kan ta sig uttryck i allt från knuffar, fasthållande, sparkar, stryptag och användande av tillhyggen. Sexuellt våld kan vara systematiska våldtäkter och andra sexuella kränkningar. Utöver det psykiska, fysiska och sexuella våldet är det vanligt att kvinnor utsätts för ekonomiskt och materiellt våld av olika slag. Exempel på detta är att tillhörigheter och ägodelar slås sönder eller säljs, att mannen hindrar kvinnan från att ha en egen inkomst, lägger beslag på hennes pengar eller tar lån i hennes namn.

Att lämna en våldsam partner kan vara svårt av många skäl. Det kan handla om praktiska förutsättningar, känslor och säkerhet. Många lämnar en partner flera gånger innan förhållandet är slut för gott. Men våldet i en nära relation behöver inte alltid ta slut bara för att kärleksrelationen avslutas. En separation kan till och med vara en utlösande faktor för grövre våld. Andra händelser som ofta får våldet att trappas upp är om kvinnan blir gravid eller ett barn föds. Våldet kan komma att utövas på andra sätt efter en separation. Eftersom förutsättningarna ändras behöver våldsutövaren ta till andra metoder för att utöva makt och kontroll.

Modellen nedan visar hur våldsutövande pappor många gånger kan använda barnen för att fortsätta utöva makt, kontroll och våld över mamman, och därmed även barnen.

Våld i nära relationer förekommer även i relationer som inte omfattar en kvinna och en man. Våldet kan också utövas av kvinnor mot män, men den vanligaste formen av våld i en nära relation handlar ändå om att en man ger sig på en kvinna som han har eller har haft en relation med. Våld i nära relationer drabbar kvinnor i alla samhällsgrupper, oberoende av ålder, klass, etnicitet, funktionalitet (dvs. förmåga att fungera) och sexualitet. Olika omständigheter, såsom funktionalitet, missbruk eller ålder, kan innebära extra utsatthet för den våldsutsatta kvinnan.

Omfångsundersökningar som gjorts i Sverige, Norden och Europa visar att det är vanligt att kvinnor utsätts för mäns våld. Studien Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa från 2014 visar att 14 procent av kvinnorna efter sin 18-årsdag utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. Slagen dam, publicerad 2001, är den första större nationella undersökning som genomförts i Sverige för att studera omfattningen av mäns våld mot kvinnor. Studien visar att 35 procent av kvinnorna som deltagit i studien utsatts för någon form av våld av en tidigare make eller sambo samt att 11 procent hade utsatts för någon form av våld från en nuvarande sambo eller make. Den mest omfattande EU-studien om kvinnors upplevelser av våld kom 2014. Här har 42 000 kvinnor från 28 länder i Europa intervjuats ”ansikte mot ansikte”. Rapporten visar att 33 procent av kvinnorna i Europa har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder. Det motsvarar 62 000 miljoner kvinnor (siffran redogör för allt mäns våld mot kvinnor, även det våld som sker utanför en nära relation). Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att vart tionde barn i Sverige har upplevt våld mot närstående i hemmet (SOU 2001:72). Hälften av dem upplever det ofta. Cirka hälften av de barn som upplevt våld i sitt hem utvecklar allvarliga bestående men. Studien Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa från 2014 visar på likartade siffror: 15 procent av kvinnorna och 13 procent av männen uppgav att de under sin uppväxt hade sett eller hört fysiskt våld mellan föräldrarna.

Att utsättas för våld av någon närstående, som en partner, är ett allvarligt hot mot den utsattes hälsa och säkerhet, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO). Utöver eventuella direkta fysiska skador innebär det systematiska våldet psykiskt lidande, som i sin tur kan innebära fysisk ohälsa på sikt. Våldet kan också få konsekvenser för den våldsutsatta personens möjligheter till utbildning eller arbete, och därmed försörjning, vilket i sin tur påverkar livsvillkor och psykisk och fysisk hälsa.