Kvinnlig könsstympning

Unicef uppskattar att det idag finns mer än 200 miljoner kvinnor och flickor i världen som utsatts för könsstympning. 3 miljoner flickor antas bli utsatta varje år. I Sverige har frågan väckts i samband med att människor från främst Afrika, migrerar till västerländska länder. Socialstyrelsens beräkningar visar att omkring 38 000 kvinnor i Sverige, varav 7 000 flickor under 18 år, kan ha utsatts för någon form av könsstympning. Ytterligare flickor vars föräldrar kommer från länder där könsstympning förekommer kan riskera att bli utsatta.

Kvinnlig könsstympning är knutit till en traditionell syn på kvinnlighet och syftar till att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och sexuella renlevnad. Tillämpningen är äldre än både islam och kristendom och seden är inte en religiös betingelse, men dock förekommande inom både islam och kristendom. Ingreppet kan få stora medicinska konsekvenser, både fysiska och psykiska. Beroende på omfattningen av ingreppet kan problem av olika svårighetsgrad uppstå. Omedelbara effekterna är svår smärta, blödningar, infektioner och skador på närliggande organ som exempelvis urinledare samt psykisk chock. På längre sikt kan ingreppet leda till underlivssmärtor, ärrbildning, cystor, urinvägsbesvär, att menstruationsblod stockar sig i vaginan, samlagssmärtor och komplikationer vid graviditet och förlossning. WHO klassificerar ingreppet i fyra olika grader, där olika mycket av könsorganet tas bort. Den minst omfattande av ingreppen är prickning av klitoris med ett vasst föremål och det andra, mest vanliga ingreppet innebär att klitoris och de inre blygdläpparna skärs bort. Ett mer omfattande ingrepp består av att även de yttre blygdläpparna skärs bort och att könsorganet sedan sys ihop med endast ett litet hål kvar för att urin och menstruationsblod ska kunna passera.

I Sverige är alla typer av könsstympning av tjejer och kvinnor förbjudet enligt lag. Du kan läsa mer om kvinnlig könsstympning på Unicef och Socialstyrelsen.

Om du blivit utsatt för könsstympning eller upplever fysiska eller psykiska problem som kan bero på att du utsatts könsstympning kan du vända dig till Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Du kan också vända dig till Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus i Göteborg. Du behöver inte vara bosatt i Göteborg eller Stockholm för att få vård på mottagningarna. Du kan också vända dig till Socialtjänsten eller en kvinnojour för att prata om hur du har det och få stöd och hjälp.

Om du är orolig för att ett barn blivit eller riskerar att bli könsstympad ska du anmäla detta till Socialtjänsten.