Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld handlar, på samma sätt som annat våld i en nära relation, om att utöva makt och kontroll över sin partner. Det finns många sätt att utöva ekonomiskt förtryck. Det kan handla om allt ifrån att ifrågasätta inköp och kontrollera kvitton, till att tvingas att sätta in hela sin lön på förövarens konto så att hon får be om pengar till inköp eller be om ”fickpeng”. Förövaren kan ha ensam kontroll över bankkontona och gömma undan gemensamma pengar eller ta hennes pengar för eget bruk.

Ekonomiskt våld kan även handla om att skaffa sig åtkomst till hennes bankkonto eller Bank-id, ta lån eller handla på faktura i hennes namn. Vidare kan det röra sig om att skriva över tillgångar på henne, eller tvinga henne att skriva på abonnemang, avbetalningsköp, lån och krediter. Förövaren kan också förfalska hennes namnteckning. Ekonomiskt våld kan även handla om att tvinga partnern att medverka till ekonomisk brottslighet som exempelvis penningtvätt eller att vara styrelsemålvakt i ett företag.

Det är heller inte ovanligt att kvinnan arbetar oavlönat i familjeföretaget och med det saknar egna pengar men även går miste om framtida pension. Likaså är det vanligt att kvinnor både tjänar mindre och lönearbetar mindre för att istället göra mer oavlönat arbete i hemmet och med barnen, vilket kan medföra att hon har små ekonomiska resurser och även förlorar en stor del av sin pensionsinkomst.

Även efter en separation kan mannen fortsätta att utsätta kvinnan för ekonomiskt våld. Ofta har kvinnan ingen möjlighet att få med sig något från hemmet utan behöver köpa allting nytt. Det utgör en stor kostnad som kan vara ännu svårare att klara av på grund av andra ekonomiska konsekvenser som kan bli av att ha utsatts för våld, såsom exempelvis sjukskrivning eller ingen möjlighet till förvärvsinkomst.

Om det finns gemensamma tillgångar som hus och bil kan det vara värt att påbörja en bodelningsprocess, men den kan dra ut länge, ibland flera år, om mannen inte samarbetar. Då det är mannen som bor kvar i huset kan han förstöra kvinnans ägodelar och personliga saker. Han kan även förstöra huset med konsekvensen av att värdet för bostaden minskar. Om kvinnan står på lånen för huset är hon betalningsskyldig för lånen, även för hans del om han väljer att inte betala och trots att hon inte kan bo i huset. Hon kan således stå med dubbla eller trippla boendekostnader under lång tid. Om en behöver hjälp att genomföra bodelning kan en ansöka om en bodelningsförrättare vid tingsrätten. En behöver själv bekosta bodelningsförrättaren. En kan även anlita en advokat som företräder en i bodelningsprocessen. En bekostar själv den advokat en anlitat.

Många kvinnor erfar att barnens pappa efter separationen inte betalar för något som rör barnen, såsom kläder, klippning och fritidsaktiviteter med mera. För många ensamstående mammor ligger hela försörjningsansvaret på henne. Om hon har rätt till underhållsstöd kan det vara så att hon inte vågar utkräva det då mannen i så fall bestraffar henne och/eller barnen. Genom att fortsätta att utöva våld mot mamman och/eller barnen kommer pappan undan sitt betalningsansvar för barnen.

Materiellt våld kan vara en del av ekonomiskt våld, men är inte per automatik detsamma. Materiellt våld kan röra sig om att förövaren tar sönder möbler och inredning, slår i väggar och dörrar eller kastar föremål omkring sig. Det kan vara att han tar sönder, slänger eller säljer hennes personliga egendom som kan ha ett ekonomiskt eller känslomässigt värde. Exempelvis smycken, dagböcker, fotografier eller arvegods.