Dubbel utsatthet

Det finns olika omständigheter som kan innebära ökad utsatthet för den som är utsatt för våld. Olika människor har olika förutsättningar för att exempelvis bryta med en våldsam partner eller för att söka hjälp och även få hjälp, för att förändra sin situation. Till exempel kan missbruk, funktionsvariationer, kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och etnicitet innebära en extra utsatthet. Den extra utsattheten kan omfatta både det våld som utövas, men även handla om vilka möjligheter personen har att söka stöd och hur personen möts av samhället. Att till exempel vara gammal, att ha en funktionsvariation eller att vara transperson utgör inte normen i vårt samhälle och personer som bryter mot normerna kan vara extra utsatta utifrån att vårt samhälle är anpassat efter normen.

Det kan vara viktigt att identifiera en extra utsatthet hos en person men det är även viktigt att inte gruppera personer som en särskild kategori och sammankoppla den kategorin med gemensamma upplevelser och förutsättningar. Exempelvis kan personer som lever med ett missbruk ha olika livssituation, upplevelser och förutsättningar. Det är även angeläget att ha i beaktande att en person kan stå utanför normen på mer än ett sätt. En person kan vara gammal och ha en missbruksproblematik eller en person kan ha en etnicitet som bryter mot normen samtidigt som personen har en funktionsvariation och är homosexuell.

Kön
Att vara kvinna utgör en extra utsatthet på olika sätt. Exempelvis utsätts kvinnor för könsbaserat våld och förtryck. Det kön en person har kan även påverka vilket bemötande hen får i sin kontakt med till exempel myndigheter och vården. Normer och föreställningar om kön gör att personer tillskrivs olika egenskaper som grundas i vilket kön personen har. Sådana föreställningar påverkar vidare hur vi ser på och bemöter en person. Både kvinnor och män kan utsättas för diskriminering på grund av sitt kön.

För kvinnor som utsätts för våld kan föreställningar om kön få konsekvenser i omgivningens bemötande. Ett sådant exempel är att mäns berusning ses som förmildrande omständigheter och minskar mannens ansvar för sina handlingar samtidigt som berusning hos en kvinna ökar kvinnans ansvar för det någon annan utsatt henne för. Ett annat exempel är hur man ser på mammors respektive pappors ansvar som föräldrar. Mammor anses ofta behöva ta ansvar för allt kring barnet, inklusive barnets kontakt med sin pappa, medan pappor kan anses vara goda föräldrar enbart genom att vilja umgås med sitt barn eller hämta på förskolan. Föreställningar kring kön kan således påverka kvinnans möjligheter att få adekvat hjälp i sin våldsutsatthet.

Missbruk
Att ha ett missbruk kan innebära extra utsatthet på olika sätt. Forskning visar att kvinnor som har ett missbruk är mer utsatta för våld än kvinnor som inte har ett missbruk. Kvinnor med missbruk utsättas, precis som andra kvinnor, för våld av sin partner men studier visar även att kvinnor med missbruk, i högre grad än kvinnor utan missbruk, är utsatta av andra personer/män, såsom vårdpersonal, polis och allmänhet. Kvinnor med missbruk kan även leva i en socialt utsatt situation och därmed utsättas för mer våld av fler personer. Kvinnor med missbruk kan även ha svårare att ta sig ifrån en våldsam partner på grund av till exempel social utsatthet och beroende av partnern. En manlig partner fungerar ofta även som skydd mot andra mäns våld. Det kan också vara svårt att som missbrukande kvinna få hjälp utifrån sin utsatthet för våld, då våldet ofta kommer i skymundan av missbruket. Våldet riskerar att förklaras och ursäktas med det missbruk som kvinnan har. Att våldet osynliggörs och att fokus hamnar på missbruket kan få till följd att kvinnan inte får den hjälp och det stöd hon har rätt till. Våldsutsattheten kan också göra det svårare för kvinnan att komma ur sitt missbruk.

Funktionsvariation
Att ha en funktionsvariation kan innebära en större utsatthet på olika sätt. Precis som andra kvinnor så kan kvinnor med funktionsvariationer vara utsatta för våld i sina nära relationer. Studier visar även att kvinnor med funktionsvariationer i högre grad än andra kvinnor utsätts av andra personer i sin omgivning, som exempelvis yrkesverksamma eller anhöriga. Det finns många olika typer av funktionsvariationer och på vilket sätt kvinnan är sårbar kan skilja sig åt. Det är vanligt att en partner utnyttjar kvinnans funktionsvariation när hen utövar våld. Exempelvis kan partnern flytta på möbler så att kvinnan som är synskadad skadar sig eller inte hittar i hemmet. Partnern kan även utöva våld genom att inte hjälpa till med omsorg som kvinnan behöver, såsom hjälp till toaletten, hjälp med hygien, att få mat eller mediciner. Att ha en funktionsvariation kan även innebära att personen som är utsatt för våld, har svårare att söka stöd hos omgivning eller myndigheter. Det kan bland annat bero på att personen har dålig tillgång till information eller att personen har svårt att uttrycka sina behov. Beroendet av sin partner kan också vara stort, vilket kan försvåra att bryta relationen.

Ålder
Våld i en nära relation upphör inte för att förövaren eller den våldsutsatte uppnår en viss ålder. Äldre kvinnor utsätts, precis som yngre kvinnor, av våld av sin partner. Många äldre kvinnor har utsatts för våld i sitt äktenskap under hela sitt liv. Våld i nära relationer har länge setts som en privatsak och varit omgärdat av tabun. Detta kan vara en anledning till att äldre kvinnor har svårare att söka hjälp och stöd för sin våldsutsatthet. Att vara fysiskt sjuk eller att ha en demenssjukdom kan försvåra utsattheten ytterligare. Även bristande tillgänglighet av information kan vara en bidragande orsak till att äldre kvinnor i mindre utsträckning kan söka stöd. Äldre kvinnor utsätts inte bara för våld av sin partner, utan det kan även vara vuxna barn, eller andra personer i kvinnans omgivning som utövar våldet.

Transidentitet och icke heterosexualitet
Våld kan förekomma i alla nära relationer, oberoende av förövarens och den våldsutsattes kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuella läggning. Att avvika från normen i sin könsidentitet eller sexuella läggning kan innebära en extra utsatthet. Det kan exempelvis vara svårt att behöva komma ut eller behöva utbilda myndighetspersonal om exempelvis könsidentitet när en vänder sig till en myndighet för att få stöd och hjälp i sin våldsutsatthet. Rädslan för ett dåligt bemötande och omgivningens fördomar och okunskap kan vara en bidragande orsak till att personer som avviker mot normen vad gäller könsidentitet och sexuella läggning avstår att söka hjälp.

Etnicitet
Att ha en annan etnicitet än den som anses vara normen i Sverige, kan på olika sätt innebära en extra utsatthet och medföra att man utsätts för diskriminering som grundar sig i den etnicitet som man har. Det finns även flera omständigheter som kan vara kopplade till etnicitet, som kan föra med sig en extra utsatthet, exempelvis att man inte talar svenska, att man saknar kunskap om sina rättigheter eller saknar uppehållstillstånd. Att utsättas för ett dåligt bemötande, eller att sakna tillgång till information, och därmed samhällets stöd, kan göra det svårare att exempelvis lämna en relation där man utsätts för våld.

Den sociala och kulturella kontext som man lever i kan också utgöra en extra utsatthet. Sociala normer, exempelvis om våld mot kvinnor, familj och äktenskap, kan innebära att kvinnan saknar stöd av sina anhöriga och vänner och att hon även i hög grad utsätts för andras påtryckningar och åsikter. Detta kan göra att kvinnan har svårare att bryta en relation eller söka hjälp för sin utsatthet.