Barn med skyddade personuppgifter

I Sverige finns det fler än 4 000 barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter. Många har varit med om att de själva eller någon i deras familj har blivit utsatta för våld eller hot. Skyddade personuppgifter är till för att barn och ungdomar som har varit utsatta för våld och hot ska känna sig trygga och inte behöva utsättas för våld och hot igen.

Det finns tre sorters skyddade personuppgifter. Vilken typ av skyddade personuppgifter man får beror på hur farlig situationen är och hur mycket skydd man behöver.

  1. Sekretessmarkering
    Om man har sekretessmarkering ska skolan, sjukvården, socialtjänsten och andra myndigheter vara särskilt försiktiga med att lämna ut ens namn, adress och telefonnummer. Man ansöker om sekretessmarkering hos Skatteverket som gör en markering i personuppgifterna i folkbokföringen. Markeringen är en slags varningssignal som visar att barnets personuppgifter inte får lämnas ut till myndigheter utan särskilt tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkering gäller ett år i taget.
  2. Kvarskrivning
    Med kvarskrivning finns den nya adressen inte med i något register och det är bara Skatteverket som vet var man egentligen bor. I adressregister och på andra ställen står det istället en gammal adress, fastän man har flyttat och i själva verket bor någon helt annan stans. Kvarskrivning gäller högst tre år i taget.
  3. Fingerade personuppgifter
    Med fingerade personuppgifter får man en helt ny identitet. Det betyder att man får ett nytt namn och ett nytt personnummer. Man behöver också flytta till en ny hemlig ort. Det är det starkaste skyddet man kan få.

Det kan kännas jobbigt och krångligt att ha skyddade personuppgifter. Det kan bli svårare att anmäla sig till fritidsaktiviteter, delta i sociala medier eller få bibliotekskort. Man kanske hela tiden måste tänka på vad man kan berätta och inte för sina kompisar. En del barn och ungdomar känner sig ensamma. En del tycker det är jobbigt att inte kunna berätta allt eller vara ärlig.

Barn med skyddade personuppgifter upplever ibland att de vuxna inte förstår varför hen har skyddade personuppgifter och inte vet hur de ska göra. Ibland blir det barnet själv som får ta det största ansvaret för att hen ska förbli skyddad. Så ska det naturligtvis inte vara. Vuxna ska hjälpa och stötta barnet, se till att hen är säker och att skyddet fungerar.

Vill du läsa mer om skyddade personuppgifter och hur andra barn och ungdomar upplever det så kan du göra det på Brottsoffermyndighetens hemsida JAG VILL VETA.

Jag vill veta_1 hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott