Att se eller höra när någon i familjen bli utsatt för våld, eller att själv bli utsatt för våld, är svårt och smärtsamt. Man kan känna sig rädd, arg, ledsen, ensam, illamående, otrygg, skräckslagen eller orolig. Man kan få ont i magen, känna sig stressad, få ångest, hjärtklappning eller ha skuldkänslor. Man kan få svårt att sova eller svårt att koncentrera sig i skolan. Man kanske inte ens kommer ihåg vad som hände. Det kan kännas helt tomt. Inget av det här är konstigt. Alla känslor är ok!
Om man har varit med om något svårt eller skrämmande är det viktigt att få prata om vad som hände, hur det kändes och hur man mår just nu. Då slipper man att bära på alla svåra känslor själv.
Prata med andra vuxna
Du kan ta kontakt med kuratorn på din skola eller prata med någon annan vuxen som du känner dig trygg med. Ibland är vuxna inte så bra på att lyssna på barn. Det kan bero på att de inte vet så mycket om det som du berättar eller att de inte riktigt förstår att du är utsatt för något som inte är okej. Då kan det vara bra att försöka igen eller att hitta någon annan vuxen som lyssnar på dig. Ge inte upp!
Du kan också maila, chatta eller ringa till BRIS – barnens rätt i samhället. Där får du prata med en vuxen, och du kan alltid vara anonym. För att maila eller chatta med en vuxen på BRIS går du in på deras hemsida www.bris.se. Vill du prata med en kurator på BRIS kan du ringa på telefonnummer 116 111.
Du kan också ringa till oss på Ada. Vårt telefonnummer är 031 – 13 11 66.