Att anmäla brott

Alla brottsliga handlingar kan anmälas och utredas hos polisen för eventuell senare rättegång i domstol. Ju tidigare anmälan görs desto lättare blir utredningsarbetet för polisen, men du har när som helst rätt och möjlighet att göra en polisanmälan.

Om det gäller en akut situation och ett pågående brott ska du ringa 112. Detta gäller även om du bevittnar eller misstänker ett pågående brott.

För icke-akuta situationer kan du göra polisanmälan på polisstation eller genom att ringa 114 14. Dit kan du ringa dygnet runt, alla dagar i veckan.

När du anmäler
Anmälningsupptagaren kommer att fråga efter dina personuppgifter som målsägande (brottsoffer) i anmälan. Om du anmäler åt någon annan ska du uppge både dina personuppgifter (anmälare) och den personens (målsägandens) personuppgifter om du kan det. Om du inte vill upprätta en formell anmälan kan du ändå kontakta polisen och berätta om dina misstankar anonymt. Då är det upp till polisen att följa upp och ta reda på om ärendet ska polisanmälas.

Du kommer tillfrågas om datum, tid och plats för brottet/brotten. Dessa uppgifter ska vara så detaljerade som möjligt. Du kommer få frågor om hur händelsen har gått till.

Misshandel
Om du har blivit misshandlad kommer du tillfrågas på vilket sätt och vilka skador som har orsakats, om det är synliga skador samt bestående eller tillfällig smärta. Om du är skadad är det viktigt att få skadorna dokumenterade, helst fotograferade, av en läkare. Dokumentation är viktigt som bevismaterial i den fortsatta utredningen och rättsprocessen.

Sexualbrott
Om du blivit utsatt för sexualbrott kommer liknande frågor som ovan att frågas. Om det är möjligt är det är viktigt att säkra de spår som kan finnas, vilket kan vara att spara kläder eller lakan för att hitta DNA i hårstrån eller andra spår som kan användas som bevismaterial. Du bör så snart som möjligt undersökas hos sjukvården (akutmottagning, gynekologisk mottagning eller specialiserad mottagning för våldtäktsoffer som finns på vissa orter). Sjukvårdspersonalen tar olika prover samt dokumenterar och fotograferar eventuella skador som sen kan vara viktiga bevismaterial. Om du tar kontakt med polisen i nära samband med händelsen så hjälper de dig med spårsäkringen och ser till att du får läkarundersökning. Om du inte vill göra någon anmälan just då är det ändå viktigt att göra en läkarundersökning och spara eventuella andra bevis ifall du ändrar dig senare.

Hot
Om du har blivit utsatt för hot kommer du tillfrågas om vad som sagts och hur det har sagts, gärna med direkta citat. Hotet som riktas mot dig kan omfatta andra personer, föremål eller djur som har stor betydelse för dig. För att hotet ska vara brottsligt måste du uppfatta hotet som allvarligt (gärningspersonens avsikt har ingen betydelse). Om hotet har skrivits till dig, eller om du har berättat för någon i samband med händelsen ska du spara all information om hotet på din mobiltelefon, dator eller annan plattform som kan användas som bevismaterial.

Grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning
Om förövaren är närstående eller någon du har/haft en nära relation med så kan flera anmälda handlingar komma att rubriceras och utredas som ett enda, grövre brott kallat grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Det kan vara flera olika typer av handlingar av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld (se ovan) men det omfattar också situationer där personen medvetet gjort sönder dina saker (skadegörelse) eller bryter mot ett utfärdat kontaktförbud. Det som avgör är att det är samma, närstående person som utsatt dig för flera brottsliga handlingar, under en kortare eller längre tid (men inom ett tidsintervall på sex månader), och att detta har inneburit en upprepad kränkning av din självkänsla och integritet. Du kommer bli tillfrågad om att berätta om vad som hänt eller vad som sagts vid händelserna och kränkningarna och då gäller samma frågor, dokumentation och bevissäkring som för respektive brott som utövats (se ovan). När det är en serie av händelser behöver du inte kunna redogöra exakt i detalj och tid, då händelser kan vara svåra att urskilja när de är upprepade och pågått en längre tid. Frågorna kommer då även att handla om själva relationen och hur de upprepade handlingarna har påverkat dig och fått dig att må, då det är brottsligt i sig att systematiskt kränka och bryta ner en närståendes självkänsla.

Om det är möjligt är det viktigt att du lämnar namn och telefonnummer till personer som har sett eller hört vad som hänt. Detta kan även vara personer som du har kontaktat eller berättat om händelsen för, eller som har hjälpt dig i samband med brottet, även om de inte bevittnat själva händelsen.

Målsägandebiträde
Ett målsägandebiträde är kostnadsfritt och finns till för dig som brottsoffer, vilket kallas för målsägande under en brottsmålsprocess. Personen ska ta tillvara dina intressen under processens gång och finnas som stöd och hjälp. Målsägandebiträdet är en jurist eller advokat och har som uppgift att till exempel hjälpa till med ditt krav på skadestånd om du har ett sådant. Målsägandebiträdet förordnas av domstol och åklagaren kan ansöka hos domstolen om att du ska tillförordnas ett målsägandebiträde när förundersökningen har inletts. Ett förordnande sker antingen om målsäganden begär det eller när det såkallat annars finns anledning till det. Vill du ha en specifik person som målsägandebiträde behöver du tala om det när du gör en anmälan. Det kan vara bra att ha med målsägandebiträdet på första förhöret. Om du vill det kan du meddela polisen det vid anmälan. Det kan bli en bättre förundersökning om du har ett målsägandebiträde som har kunskap om det brott som du har utsatts för.

Det är inte möjligt att få ett målsägandebiträde för alla brott, det krävs att du blivit utsatt för ett brott som kan ge fängelse för den misstänkte, till exempel rån eller misshandel av viss grad. Du har rätt till målsägandebiträde om det med hänsyn till din personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att du har ett behov av målsägandebiträde. Vid sexualbrott, 6 kap Brottsbalken så förordnas ett målsägandebiträde i regel alltid, om du inte uppenbart skulle sakna behov av ett sådant.

Även om du skulle sakna rätt till ett målsägandebiträde så har du rätt att ta med dig en stödperson till rättegången men även till förhör, det kan vara en stödperson från en ideell organisation eller någon du känner och vill ha med som stöd.

På plats i tingsrätten finns även vittnesstöd från ideella organisationer som avlagt ett moraliskt tystnadslöfte. De är behjälpliga med praktisk information på plats om lokalerna eller rättegången i allmänhet och även att finnas som stöd om du är nervös eller behöver någon att prata med. Är du orolig för att behöva vänta i samma rum som den tilltalade så kan du fråga vittnesstödet om vittnesstödsrummet, som är ett rum där du kan vänta i enskildhet tillsammans med vittnesstödet om du skulle vilja det. Vittnesstöden har namnbrickor där det framgår att de är just vittnesstöd och brukar röra sig runt i lokalerna eller vid utpekad plats som till exempel ett bord vid ingången.

För ytterligare information:
Polisens informationssida om brott i nära relationer
Brottsoffermyndighetens hemsida
Rättegångsskolan